Modala verb: en översikt
Modala verb säger något om hur talaren ser på handlingen: möjlighet, vilja, plikt eller tillåtelse. De följs av infinitiv utan att.
| Infinitiv | Presens | Preteritum | Supinum | Betyder |
| kunna | kan | kunde | kunnat | förmåga, möjlighet |
| vilja | vill | ville | velat | vilja |
| skola | ska | skulle | skolat | plan, beslut |
| måste | måste | måste | – | nödvändighet |
| få | får | fick | fått | tillåtelse |
| böra | bör | borde | bort | råd |
Inget att efter modala verb
✓ Jag kan simma.
✗ Jag kan att simma.
Presensformen saknar -r
Jag kan, du vill, hon ska, vi får, de bör
Huvudverbet kan utelämnas vid rörelse
Jag ska till Stockholm imorgon.
Hon vill hem.
Två modala verb efter varandra
Det andra står i infinitiv.
Jag vill kunna tala svenska.
Du måste få ett intyg.
💡 Modala verb böjs aldrig efter person. Jag kan, vi kan, de kan, alltid samma form.